cissimarberg

I tisdags var Norpan på besök hos Veterinären igen. Blev en ny behandling av hovleden vänsterfram och vila fram till måndag så skrittar vi igång igen. Mini slaktade Daimbollens täcke totalt häromdagen kan man lugnt säga. Dessvärre tror ja inte att Daimbollen var speciellt oskyldig.. Men han sköter sig vid hantering Daimbollen, i söndags löshoppning och igår lastträning som gick utmärkt. Han skötte sig även när Prinsessan filade hans fossingar. Mini är som vanligt kung. Inga fel här inte. Den enda lilla anmärkning man kan ge honom är väl förlusten av höger baksko häromdagen.

 

Det blir inget längre inlägg idag trots flera dagars frånvaro. Det händer inte så jätte mycket just nu, jobb, hästar sova.

 

Vi hörs!

Junior vaknade 05.43 och försökte mjaoua sig ut ur huset. Hade ju vaknat åtskilliga gånger för att se så att Junior var i form, han var inte alla gånger så imponerad av att jag väckte honom kan jag lova. Jag släppte inte ut honom utan väntade tills Sambon kom hem från nattskiftet så att vi gemensamt kunde ta beslutet att släppa ut honom. Han fick gå ut och jag satte mig och åt frukost. När jag sedan skulle åka iväg ville han in.

 

Då dagens skulle bestå av en tripp till Husaby med Shoppingproffset och Spanjoren så tog jag och mockade åt hästarna direkt efter jag släppt ut dom. Därefter var det bara att åka upp till Shoppingproffset och Spanjoren. Något som stör mig är när man planerat varje minut är när oväntade saker dyker upp som tex en sopbil där man inte kan köra om. Då är det bara vackert att vänta tills kusten är klar. Spanjoren lastades och vi åkte iväg.

 

På Husaby var det positivt så vi åkte hem glada i hågen, firade med middag på Gyllene Måsen med efterrätt. Fint ska det vara. Shoppingproffset har en man i sitt liv. Pedanten kan vi kalla honom. Han gillar att städa och hade under gårdagen tvättat hennes bil. Detta gjorde att jag tog beslutet att ta på mig ett par rena träningsbrallor istället för mina ridbrallor som inte va tvättade. Jag vågar helt enkelt inte sätta mig i hennes bil med lite skitiga brallor. Jag är rätt så rädd för Pedanten om jag får säga det själv, han skulle inte få komma närmare min bil än 100meter, då pratar vi såklart om Silverpilen. Jag tror att han skulle få en mindre hjärtinfarkt om han såg Silverpilen.

 

På vägen hem så svängde jag förbi Granngården och köpte råttgift och råttfällor, Hitler har inte kommit än utan den röde katten har ju flyttat in men har ju inte tillgång till sadelkammaren och nu har musfan ätit på ett ulltäcke vilket innebär dödsstraff. Jag har placerat ut giftet och Sambon ska få äran att gillra fällorna imorgon har jag tänkt.

 

Det blev ingen ridning idag. Jag var helt enkelt lite sliten efter nattens bevakning utav Junior. Men det är inte hela världen då Mini gick bra igår. Norpanfan hade tydligen tröttnat på att gå i en egen hage och bytt till grabbarnas hage.  Såklart hade hon slängt av sig en sko, så mycket motiverades hon utav att få det snygga pannbandet. Otack är tydligen lönen man får. Imorgon kommer Hovslagarn och fixar det så Prinsessan slipper, Hovslagarn ska förhoppningsvis med mig och Daimbollen till Veterinären så då fixar hon Norpans sko. Under kvällen har jag  borstat och grejat med hästarna, Daimbollen fick prova hoppsadeln och den ser ut att ligga fint på honom så det är ju väldigt positivt! När hästarna var nattade åkte jag hem och stekte pannkakor med min nya stekspade jag köpte under dagen på Boströms.

 

Nä, nu är det dax att gå och lägga mig!

 

Vi hörs mina vänner!

Igår jobbade vi natt. Då Prinsessan skulle sko Norpan idag på förmiddagen skulle hon stå inne. Egentligen är det inte skodax än men då hon ska till Veterinären nästa vecka tänkte jag att det är lika bra att få det överstökat. Hade glömt sulorna hemma så efter jobbet åkte vi hem, jag bytte om och åkte till stallet och glömde såklart sulorna hemma. Men då de inte är så många veckor trampade i kom ja och Prinsessan överens att hon kunde bara lägga om dom. Då jag var ganska pigg efter nattskiftet så mockade jag stallet och red Norpan runt Lerk. Hejade på Angie som jobbade och höll på och släppte ut hästarna för glatta livet. Sen när Norpan var motionerad åkte jag hem och la mig.

 

Det är rätt gött när stallet är klart när man vaknar faktiskt. Då jag känner att Norpan behöver motivation för att komma tillbaks på banan igen så la jag ett bud på ett pannband på Xtreme Horsemakeovers auktion igår. Då en hade lagt ett bud över mig kände jag att det är nog bäst att detta bevakas så ingen lägger något bud över mig i slutminuterna. Men jag har lite segt internet i stallet och jag behövde ju rida Mini så jag smsade Shoppingproffset och frågade vad hon gjorde 17,58, hon kopplade direkt och svarade att hon lägger bud på ett pannband åt mig då! Det är en riktig kompis det!

 

Då det regnade ute när jag skulle iväg med Mini tog jag hoppsadeln. Skulle ju rida i stora paddocken så ville inte blöta ner dressyrsadeln. Red bort och joggade en stund och galopperade på. Han kändes fin och jag fick den briljanta idén att träna lite på att byta. Det är egentligen ingen bra ide då det inte riktigt är vår grej. Mini byter bra fram men det är det enda han byter om man säger så. Tränade lite byten som skulle få vilken tränare som helst att skaka på huvudet och gå därifrån. Ja ja, han tog ingen skada av det och bytte fint fram varje gång, men inte bak.

 

När Mini var motionerad beslutade jag mig för att klippa Norpan. Shoppingproffset hade ju bevakat auktionen och ingen bjöd över mig så Norpan har fått sitt motivationspannband. Nu kan hon ju inte längre se ut som en fluffig angorakanin. Jag hoppas ju att hon är fräsch på återbesöket på tisdag nästa vecka så då är det ju käckt att hon är klippt och fin för att sättas igång. Norpan stod snällt medans jag klippte bort ett ton päls. Tycker att hon får sån fin färg när man klipper henne faktiskt. När jag var klar med klippningen var det kvällsmat som stod på schemat och därefter åkte jag och handlade på Boströms.

 

 

Jag är ju ledig i natt då jag ska med Shoppingproffset till Husaby med Spanjoren. Sambon hade önskat sig pannkakor så jag handlade det som fattades till det och åkte hem. När jag kom hem låg Junior ihopkurad på trappan, va väldigt osocial så jag förstod direkt att något var fel. När vi kom in såg jag att han dreglat jättemycket och det mer eller mindre rann ur munnen på honom. Blev väldigt orolig och ringde Veterinären som sa att jag skulle avvakta och känna över och observera honom och blev det inte bättre inom en timme ringa Blåstjärnan. Jag blev ju såklart väldigt orolig och funderade på förgiftning av de olika slag osv, googlade lite men bestämde mig för att följa Veterinärens råd och avvakta. Sambon fick inga pannkakor utan fick åka och köpa en färdigrätt eller något. Vet faktiskt inte va det blev för jag hade fullt upp med Junior.

 

 

Smsade med Shoppingproffset som också är kittenproffs. Och skickade även till Veterinären om Juniors tillstånd när 45 min hade gått och hon trodde att det var lugnt med honom. Då ställde jag mig vid spisen och börjde göra pannkakor. Glömde sätta igång fläkten först men kom på rätt fort ändå. Stod i godan ro och stekte den tredje pannkakan när helt plötsligt brandlarmet går. Fick lite panik och ställde undan stekpannan fort från plattan och började försöka få tyst på larmet. Ringde Sambon som inte svarade och sen fick ja den briljanta idén att dra ut batteriet. Medans jag höll på med detta upptäckte jag att det började ryka något djävulskt från köket. Jag hade  all hast medans jag flyttade stekpannan råkat lägga stekspaden i plast på plattan så den höll på å smältas ner fint. Fick slängt den i diskhon och  återgå till att dra ut batteriet från brandlarmet. Junior kanske någon undrar över? Ja han flydde upp på övervåningen i all hast! Han kändes något piggare efter den här lilla brandlarmsincidenten. Då det var min favoritstekspade och jag inte har någon som är lika lämpad för att vända pannkakor med så kände jag att det fick räcka med tre pannkakor och smeten kan jag låta vara kvar tills imorgon.  Medans jag åt kom Junior ner från övervåningen och ville ut. Det är inget alternativ men jag misstänker att han kände att det fanns en viss risk med att bli innebränd om han stannade kvar inne. Men som sagt, ut kommer han inte i natt. Han åt lite mat och gick sedan och drack och har därefter legat och sovit här på soffan brevid mig.

 

 

Nu ska vi gå och lägga oss hade jag tänkt. Imorgon blir det att gå upp tidigt.

 

Vi hörs mina vänner!

Igår var ja redig. Började dagen som vanligt med att åka till stallet och mata hästarna, släppte ut Norpan och Daimbollen i varsinn hage och mockade medans Mini käkade. Sedan red jag honom i stora paddocken och han kändes väldigt bra får jag faktiskt lov att säga! Kul det är när man får en bra känsla sådär en vanlig lördag. När stallet sedan var klart åkte jag hem och ställde mig i köket och började laga mat. Kasslergratäng stod det på matsedeln. Fick ringa Sparris och kolla hur länge den skulle behöva stå i ugnen. Medans vi pratade passade jag på att lassa upp lite glass medans Sambon var iväg och åkte rullisar. Tänkte att det är bäst att passa på när han är borta. Men gissa vad? Medans ja hällde på chokladsåsen så rullade han in på parkeringen.. Där satt jag, pratades med Sparris i mobilen med ett lass glass större än störst toppat med ananas och chokladsås. Ni vet när man ska ta glass ur förpackningen och det är egentligen mer kvar än vad man tänkt att ta men när man tagit det man vill ha lite för lite för att ställas in i frysen igen, då är det lätt att man bara lassar på vilket jag hade gjort. Påkommen med näven i syltburken kan man säga kändes det när han steg in genom dörren.

 

Gratängen såg finfin ut och medans jag duschade slängde Sambon ner den i en låda som vi skulle ha med till jobbet, hade kanske varit snyggare och tagit med formen men den är ju stor och otymplig och allt ska ju ändå blandas i magen så va fan. Måste säga att jag blev riktigt nöjd med min prestation. Det smakade riktigt bra så jag ska faktiskt ta och göra om det imorgon tänkte jag då jag har en del kassler kvar. Man kan tydligen göra andra rätter med kasseler påpekade de duktiga masterchefsen på jobbet. Men jag tycker att det är synd att övgerge ett vinnande recept. Idag var det ju pizzadag på jobbet så då behövdes det inte att laga någon mat.

 

 

Idag tog jag och Norpan en morgonpromenad. Därefter bort till Lerk för att hjälpa till och bygga upp pay and jump banan. Sedan tillbaks till stallet och mocka och göra klart stallet. Mini fick en vilodag idag. Nya tag imorgon. Kanske blir det lite hoppning om jag orkar släpa fram lite hinder.

 

Det händer inte så mycket när man jobbar eftermiddagshelg så det blir inget långt inlägg här inte.

 

Men vi hörs minna vänner!

 

 

 Igår diskuterade vi matlagning på jobbet. Jag hade köpt husets kasslergratäng och gjorde ett litet uttalande att det borde inte vara så svårt att tillaga själv varav de manliga kollegorna började snacka matlagning. Det var hur man gör köttbullar, fläskfile med fetaost, soltorkade tomater inlindat i bacon och stycka potatis å kör in i ugnen. Där satt de och snackade som värsta världsvana kockarna om olika maträtter man enkelt kunde tillaga. Idag tog jag upp ämnet igen då jag har kommit på morgondagens maträtt som jag tänkte försöka hinna laga innan jobbet. Det börjades håna om att jag skulle testa om spisplattorna funkade och om jag visste hur de ser ut. Tänk för att jag har koll på det då jag ibland faktiskt bakar kakor och då använder ena spisplattan.

 

Så efter jobbet och vi tagit in hästarna och tvingat i stackars Norpan hennes medicin åkte jag bort och handlade ingredienserna för morgondagens matlagning. Medans jag gick runt i affären tittade jag runt och såg potensiella maträtter jag skulle kunna tillaga i framtiden. Nu gäller det bara att snoka upp ett bra recept, grejerna har ja ju hemma.

 

Idag så regnade det på morgonen. Norpan skulle få sin promenad och vi traskade iväg bakom bommen och jag pratade med Mrs Ooops i telefonen. Därefter släppte jag ut henne i hagen, tänkte att hon ser ju Mini i boxen medans jag gick iväg med Daimbollen till ridhuset. Det är dax att börja miljöträna den ungemannen. Idag var det fruktansvärt i ridhuset, det stod en pall där inne. Vi var inte ensamma i ridhuset vilket också var bra träning för den unge herrn. Sedan gick vi hem i regnet. På vägen hem tränade vi på halt och gå, halt och gå vilket han snappade upp och gick lydigt som få hem sen.

 

Sen skulle Mini få sin motion, det blev en tur ner till Borydsjön i alla gångarter. Sen var jag blöt och hade bråttom att göra klart stallet. Då jag tog in hästarna pga vädret igår och lät varje häst stå inne tills de var motionerade såg herrarnas boxar ut som fan rent ut sagt. Mockade i ett rasande tempo och åkte sedan hem, duschade och åkte sedan till jobbet.

 

Det blir till att lägga sig i tid så ja orkar upp och fixa hästarna och stallet i tid så ja hinner att fixa middag innan jobbet.

 

Vi hörs mina vänner! Ha det så bra!

Å så kom regnet, man ska egentligen inte klaga på denna hösten då det varit fantastiskt fint väder men nu verkar det som höstrusket är här och jag hatar det verkligen. Jag hatar att allt är blött och smutsigt. Blöta täcken, smutsiga hästar och jag blir likaså efter en dag i stallet. Idag var en sån dag, regnet öste ner och efter att jobbat förmiddagsskiftet skippade jag middagsluren och åkte bort till stallet och mockade och tog in gänget tidigare än vanligt. Hann inte bort till ridhuset innan lektionerna började så jag åkte helt enkelt hem och softade lite och åkte sedan tillbaks så jag kunde rida i ridhuset efter att lektionerna slutat. Var sådär sugen på att traska bort i regnet men kände att Mini behöver gå. Dressyrtränarn var ju nere i helgen och trimmade oss, hon borde komma ner varje helg och trimma oss, man är ju alltid så nöjd efter en träningshelg. Eller egentligen borde hon flytta ner hit, vad finns i Stockholm liksom?

 

Men jag trotsade regnet och vi gick bort jag och Mini, han gick faktiskt rätt trevligt och gjorde det jag bad honom om. Så det var helt klart värt att promenera bort i regnet. Men jag hade ingen lust att promenera med Norpan och hon såg faktiskt ut att trivas bäst i boxen. Daimbollen har ju blivit en utehäst, han vill gärna in när det regnar men sen när han torkat och ätit upp sin mat blir han något rastlös.

 

Igår åkte jag och Angie till Xtremehorsemakeover och köpte lite mat till hästarna och lite andra saker som inte var till oss. Efter det åkte vi och köpte kubikcontainrar som Sambon ska göra om till foderlådor. Det ser jag fram emot för jag känner att det kommer att minska spillet då ers kungligheterna där borta i stallet inte gärna äter upp allt hö om det legat längre på backen. Jag får också mindre att göra då jag förhoppningsvis slipper att mocka bort höresterna.

 

Nä, dax och sova då det vankas förmiddagsskift imorgon!

 

Vi hörs mina vänner!

Har jobbat lite över denna veckan och så har det inte blivit så bra med sömn. Fick ju gå upp tidigare igår för att Norpan skulle vara hos Veterinären på Tjörn kl 14.00. Det var till att gå upp 12.15, äta, åka till stallet, fånga in hästarna, spola av benen och borsta av det värsta på henne och sen snabbt iväg till Tjörn. Självklart höll jag ju laglig hastighet. Något jag funderade på när jag åkte är egentligen hur man kan bli irriterad på väglöss när man har bråttom när det i själva verket är mitt egna fel som är ute i  sista minuten. Fast nu va jag ju tvungen att sova så det var ju egentligen inte mitt fel och kl 14.00 var den enda tiden som fanns. Hur som helst det fina med Norpan är ju att man knappt märker att hon är med när man kör så hon misstyckte nog inte att det gick undan.

 

Väl framme hos Veterinären lastade jag ut henne och sen undersöktes hon. Hon fick beröm över att hon var rund och fin över rygg och rumpa och symeterisk och rörlig i ryggen. Dessvärre var hon halt vänster fram. Bak såg hon bra ut vilket var skönt. Vi longerade och jag red och sen bedövade vi lite och kollade reaktionen igen. Tog en röntgenplåt på vänsterfram och det såg finfint ut. Sen behandlade vi. Det värsta var nog inte för Norpan att bli stucken utan att bli bremsad, Veterinären kände sig usel sa hon som ens föreslog att vi skulle sätta på något så förnedrande som en brems på Norpan. Norpan blir så förnärmad och det hjälper inte riktigt att Veterinären försöker pussa på henne efteråt. Norpan blir väldigt förolämpad, ta tex när vi avmaskade henne i måndags då ställde hon sig med röva åt oss och tittade ut tills vi lämnade stallet trots att det låg mat i krubban . Så nu ser planen ut för Norpan att hon ska gå i egen hage, detta för att hon inte ska fara runt och jag tror att Daimbollen har lite svårt att respektera detta. Sen ska hon ha en metacamkur och promeneras i tre veckor och sen återbesök. Innan återbesöket ska hon dessutom skos en vecka innan för att inte det ska störa. Vad som gjort henne halt? Ja det är en bra fråga, tror att det är hovrelaterat som vanligt. Men det var skönt att fått kollat upp henne i varje fall och jag hoppas att efter dessa tre veckor att hon är redo att sättas igång.

 

 

Jag funderar på att klippa henne trots att hon inte rids, mest för att hon inte ska vara så fluffig utan korthårig och fin. Kanske onödigt men hon är verkligen fluffig nu och förhoppningsvis ska hon ju igång om tre veckor. Ja ja jag får helt enkelt suga lite på den karamellen. Som tur är har inte Daim fått någon större fluffpäls än, han verkar inte ha angorakaningenen i sig.

 

Idag var det som sagt sova som stod på schemat efter jobbet och sen gå upp tidigt och mocka och sen åka och jobba igen. Det som är skönt med Norpan när hon står inne vilket hon skulle göra idag är att hon är totalt obrydd om att göra det. Hon är inte upprörd eller stressad utan bara hon får sin mat och lite äpplen är hon nöjd. Jobbade ett eftermiddagspass på b-skiftet idag och i helgen är det dressyrträning för bästaste Tränarn! Mini fick vila idag och i torsdags blev det bara ett skrittpass i skogen så han är nog utvilad och laddad för att få träna! Daimbollen har jag tänkt att gå bort till Lerk på söndag och gå lite i ridhuset.

 

Nä nu är det dags att lägga sig!

Vi hörs mina vänner!

 

Som ni säkert noterat hjälper jag Lillasyster T med att sälja salami från Delikatesskungen för Lerks räkning. Måste säga att affärena går fin fint därmed menar jag inte att vi kommer att sluta att sälja denna fina delikatess till våra medmänniskor så kom och köp! Det kanske finns en och annan som inte gillar salami och då har vi ju ett finfint alternativ, cheddarost! Här har vi godsaker till alla!

 

Igår jobbade jag dubbelt, så det hände inte så mycket. Mina finsmakande arbetskamrater köpte salami och ost med glädje när de fick frågan, finns en och annan som förmodligen suger lite på karamellen vilken sort de ska köpa. Sicken tur att jag tar med listan även idag! Fick en och annan fråga om det var hästkorv, någon föreläsning om processat kött och så vidare. Har idag även fått en fråga om man istället för att köpa korv om man inte kan få sponsra klubben och det är ju självkart att man får det!

 

 

Idag har jag sovit mer eller mindre hela dagen. Åkte sedan bort till Lerk och satte upp lite hinder i stora paddocken. Tre hinder på raken med tre galoppsprång och sen två hinder så att man skulle kunna hoppa på båge med mittenhindret. Lade bommarna som travbommar först. Sen åkte jag bort och tog in Mini och gjorde i ordning honom. På med hoppsadel och ländtäcke och red iväg. Värmde upp och han skötte sig fint när vi travade över bommarna åt alla håll och olika vägar. Sedan fick jag hjälp av Maria att göra kryss av dom och kunde sedan i ösregn fortsätta att rida. Han skötte sig väldigt väldigt bra och jag kunde göra de vägar jag tänkt på de antal galoppsprång jag planerat. Sen när vi var klara red vi hem i spöregnet. Då jag inte räknat med regn hade jag bara långärmat och väst på mig och var rätt blöt när jag kom hem. Sicken tur att jag har varit redig och tagit hem alla tröjor för tvätt och inte hade något ombyte. Mockade åt hästarna och tog in Norpan och Daimbollen. Daimbollen har nog varit lite påfrestande idag för hans täcke var inte direkt helt.

 

Nu börjar det bli dax att ge sig iväg för att handla, mata hästar och åka och jobba!

 

Vi hörs mina vänner!

Nu är det krig. Och vid krig skyr man inga medel har jag hört vilket jag inte heller kommer att göra. Musjävlen ska dö som har tagit över min sadelkammare. Han förstör mina fodersäckar, skiter överallt och försöker bygga något slags fort vid mina fina ulltäcken, och han är dessutom inte ens rädd för mig när jag kommer. Nu snackar vi inte råttgift eller råttfällor här inte, jag har skaffat mig något ännu bättre! Jag har kommit överens med Stress om att bli fodervärd åt Hitler. Stress har ju vid ett flertal gången frågat om inte jag vill ha Hitler som stallkatt i mitt stall. Jag har inte velat det tidigare då det känns som om han skulle bli så ensam när inte jag är där men inser nu att han kommer ha fullt upp med att jaga möss så han kommer nog inte ha en tråkig stund. Jag frågade även om Slaven skulle tycka att detta var ok, tänkte mest så att hon inte blir ledsen om  Hitler flyttar hemifrån men Stress trodde inte att hon skulle gråta så det känns bra. Så så fort vi får tag i en transportbur kommer han flytta hem till mitt stall vilket känns tryggt!

 

 Då var sista starten gjord för året. Kan konstatera att Minimannen har gått hårt i år, men han har skött sig och vi har uppnått vårt mål med godkända ritter i Msvc. Han har sprungit på kvalprocent i 4 utav 5 starter vilket jag är nöjd med, första starten blev det 61% och nu sista höjde vi oss med 5% och red på 66% och hamnade strax utanför placering. Vi har fått en rosett faktiskt, det var i Kungälv i augusti månad. Där trodde jag inte att vi skulle stanna kvar på placering så vi åkte hem vilket var synd då vi fick en delad femte placering. Tur man har snälla vänner som man delar placeringen med och kan ta hem priserna!

 

Tävlingsdagen idag började med att jag gick upp, åt frukost, åkte till stallet och fodrade. Medans Mini intog sin frukost försökte jag knoppa honom. Det hade inte varit ett problem om det inte vore för Daimbollen som stod och viftade med sin svans så Mini flög i luften om vartannat. Fick säga några väl valda till Daimbollen så att han flyttade på sig. Jag lyckades få till knopparna och då vattnet är iskallt hade jag tagit beslutet att inte bada honom utan köra med pälsglans och finish spray. Sagt och gjort sprayade honom rejält och ryktade sedan ordentligt. Tvättade därefter hovarna och la på lite hovlack. Det är ju självklart inte så att Mini kan stå helt stilla när man grejar med honom heller utan han ska ju såklart traska runt så mycket det bara går och jag kan ärligt säga att jag tröttnar ibland på honom. Och inte nog med att han inte alltid står still, ställer man ut honom på gången så ska ju såklart Daimbollen vara med så mycket det bara går. Nåja det är väl inte så farligt men hade ju inte skadat om han stod still och att Daimbollen kunde sköta sina egna affärer, typ äta hö. PT Angie dök upp vid 9,30 i stallet och hon fick uppdrag att frisera öronen medans jag åkte hem för att hämta ett par benskydd som jag tvättat. Väl hemma upptäckte jag att jag glömt och ta med mig min husnyckel så det var bara att vända och åka till stallet. Nu fanns det inte tid att åka hem en gång till utan jag fick letat upp ett par som är sådär men tänkte att de kan han ivarje fall ha i transporten på vägen upp åtminnstånde.

 

Vi kopplade på transporten som redan var packad och knoppade Minis pannlugg och ledde in honom i transporten, därefter skulle jag lägga in ett par borstar, släppa ut Norpan och Daimbollen och sen skulle vi åka. Men Mini är ju inte så intresserad utav att stå i en transport i onödan så han ställde till med en scen där inne genom att hoppa och sparka och leva loppan. Självklart gjorde han sönder ett spänne till sin lädergrimma. Där hamnade han på minus för denna grimma är min absoluta favoritgrimma så är det någon som vet vart man kan lämna in dom för att fixa ett nytt spänne till käkremmen tipsa gärna! Fick gå in och hämta Daimbollens lädergrimma och byta innan vi rullade upp till Trollhättan.

 

Jag hade sagt åt Proffsshopparn att vi skulle vara på TFRK vid 10.30 och klockan var 10,26 när vi rullade ut på 45:an. Vi insåg att högerfoten inte skulle kunna köra i kapp tiden men det kändes ändå som vi var ute i god tid då starten var 11,53. Väl framme på TFRK gick jag till sekretariatet och anmälde mig, PT Angie tränsade Mini, vi lastade ur och PT Angie började och leda fram honom medans Proffsshopparn fixade mitt hår. Fick lite klagomål på mängden hår att det hade ökat sen v 29, vilket i och för sig inte är så konstigt då det var nog i april jag klippte mig senast. Snygg i håret, på med kavaj och stövlar och hjälm var det bara att hoppa upp på ryggen på Mini och bege sig till framridningen. Kavajen sitter lite väl tajt nuför tiden och det är dax att göra något åt det men det kändes som om det var försent idag. Jag tar det inför nästkommande säsong och då ska jag även se till att få dit ena knappen som lossnat från ryggen på den. Märkligt att den lossnat utan att jag märkt det.

 

Hur som helst, Mini kändes fin på framridningen och jag fick lite tips utav PT Angie och Proffsshopparn. Man ska vara positiv och som PT Angie brukar säga, det duger i krig. Mini kändes bra från början och det blev en lagom framridning trots att vi kommt lite sent. När tiden var framme red jag bort till gamla ridhuset och fick gå in. Intet ont anande red jag ett varv runt på banan och gjorde en halt vid läktarn då jag hörde en röst som diskret påpekade att jag höll spöet i handen. Jävlar skit, här är det bäst att kasta det snabbare än blixten hinner slå ner tänkte jag och ändå vara diskret. Diskret brukar ju inte vara mitt mellannamn så självklart släppte jag det rätt ner på staketet så inte en människa kunde undgå vad jag höll på med.

 

Domarn gav mig startsignal och det var bara att börja. Jag hade ett litet problem hade jag upptäckt på framridningen gällande min utrustning. Eller egentligen inte min utrustning utan problemet var att min använding utav pälsglans/finishspray hade gjort mina fingrar så hala så att de gled i handskarna. Då har man använd mycket spray vill jag lova. Men Mini glänste fint får jag säga. Trots detta lilla bekymmer kunde vi genomföra en ritt jag kände mig nöjd med, enda "stora" missen var att jag fick ett litet galoppinslag i ena volten som skulle vara i trav, men i övrigt kändes han fin och stadig. Efter ritten skrittade jag av herrn och sedan ställde vi in honom i transporten där han verkade tycka att det var ok att stå medans vi fikade och kollade på några ekipage. Betyget från domarn blev 66,4% vilket jag är supernöjd med!

 

Sedan rullade vi hemåt, släppte ut honom i hagen och sen åkte jag hem. Till middag blev det en T1 från Restaurang Guldberget, Kinamat känns nyttigt får jag lov att säga, det kan man inte säga om den där jättemegastora kanelbullen jag köpte för att fira kanelbullens dag. Men det är väl ändå bara kanelbullens dag en gång om året liksom? Efter lite slöande hemma bar det återigen iväg till stallet för att mocka och rida Norpan. Daimbollen har ju fått en sårskada på ganaschen och har i 10 dagar ätit metacam. Han är ju inte som de andra barnen och tror numera att det är en del utav hans kvällsmat, varje gång jag ska spruta i hans dos i munnen gapar han snällt och sväljer allt utan att spotta ut. Det är ordning på den pojken, ibland i varje fall!

 

Vad händer nu när tävlingssäongen är avslutad? Jo man kan nog kanske tycka att han borde få ett par månaders vila efter denna tuffa säsong men jag tänker vara så wild and crazy och fortsätta träna på. Målet för 2015 är satt att starta msvb på godkända resultat så här gäller det att inte ligga på latsidan. Sen måste jag även se till att banta. Dels för att sitta bättre, bli snyggare och inte minst få ett par nya stövlar. Mina gamla har ju använts en del vilket man kan se på den ena som har ett litet hål på insidan, eller litet och litet, det är faktiskt rätt stort. Men så länge det inte syns när man rider så!

 

Jag ska försöka hålla er uppdaterade i vår träning och vårt hälsosammare liv framöver!

 

Vi hörs!